One Of My Kind
Hejsan, Kalle här. Jag har just tittat på en fullt lagligt nerladdad dokumentär om Conor Oberst and The Mystic Valley Band. Filmen på 55min börjar med texten "In January 2008, Conor Oberst went to Tepoztlan, Mexico to make a solo record. He accidentally formed a band." Den där texten tycker jag personligen inte stämmer, för att det hela började med att Conor kontaktade sina närmaste vänner och frågade om vad de skulle säga om det låg en biljett till Mexico i deras brevlåda. Så egentligen så vara det här vad Conor Oberst ville.
För lite mer bakgrundsinfo om Conor Oberst, så är han mannen bakom bandet Bright Eyes som enligt mig har gjort världens bästa skiva; I'm Wide Awake It's Morning. Men hur bra skivan nu är hör inte hit utan det här är dokemtären "One Of My Kind.
I dokumentären får man följa med bandet på turné i Mexico. Det är den sämsta delen av filmen men allt toppas av otroligt bra musik. Conor Oberst and The Mystic Valley Band spelar till skilnad från Conors tidigare band Bright Eyes väldigt folkrockig musik med mycket piano och orgel. Under Turnén så finns det en mängd av härliga klipp som visas t.ex. när Conor hoppar hopprep med mikrofonsladden, när en av bandmedlemmarna cyklar tvärs över scenen eller när hela bandet sitter framför tvn och tittar på vilken kandidat som fick flest röster i Boston...när de säger att Obama vann fäller Conor en tår.
Den andra delen av filmen är när hela bandet flyttar in i ett stort hus, där de ska spela in skivan. Observera att de tunerade först innan skivan ens var gjord. Hela bandet är som en stor familj och skriver allt tillsammans. Här får man ta del av låtarna när de spelas in vilket är otroligt roligt att titta på.
One Of My Kind. Ja, vad ska man säga? Jag är kanske inte den som helst ser på dokumentärer då jag ibland finner dessa tråkiga, men när jag såg att den här fanns att ladda ner så var jag ju bara tvungen. Det är absolut den allra bästa dokumentären jag har sett. Det blandas fritt mellan intervjuer av bandmedlemmar och karismatiska foton, färg och svartvitt byter av varandra perfekt. Och fastän det ofta är väldigt suddigt filmat så hör allting ihop på något sätt. Den här dokumentären är kanske helt ointressant för den som aldrig har lyssnat på varken Bright Eyes elelr Conor Oberst soloalbum, men jag älskar det. Åh, vad jag älskar det. Jag älskar Conor Oberst och hans musikalitet. Jag älskar gitarristen Taylor Hollingsworth, som har cowboyboots och truckerkeps, pratar texas-amerikanska och spelar så perfekt bluesigt på sin svarta gitarr med vit färg på. Jag älskar bandet, och önskar så in i norden att jag var vänner med de och fick upplev det här med dem. Ni kanske förstår att jag tänker dela ut ett högt betyg till den här filmen. Jag sätter en svag tia på den bästa dokementären jag har sett, One Of My Kind.
Kalle
För lite mer bakgrundsinfo om Conor Oberst, så är han mannen bakom bandet Bright Eyes som enligt mig har gjort världens bästa skiva; I'm Wide Awake It's Morning. Men hur bra skivan nu är hör inte hit utan det här är dokemtären "One Of My Kind.
I dokumentären får man följa med bandet på turné i Mexico. Det är den sämsta delen av filmen men allt toppas av otroligt bra musik. Conor Oberst and The Mystic Valley Band spelar till skilnad från Conors tidigare band Bright Eyes väldigt folkrockig musik med mycket piano och orgel. Under Turnén så finns det en mängd av härliga klipp som visas t.ex. när Conor hoppar hopprep med mikrofonsladden, när en av bandmedlemmarna cyklar tvärs över scenen eller när hela bandet sitter framför tvn och tittar på vilken kandidat som fick flest röster i Boston...när de säger att Obama vann fäller Conor en tår.
Den andra delen av filmen är när hela bandet flyttar in i ett stort hus, där de ska spela in skivan. Observera att de tunerade först innan skivan ens var gjord. Hela bandet är som en stor familj och skriver allt tillsammans. Här får man ta del av låtarna när de spelas in vilket är otroligt roligt att titta på.
One Of My Kind. Ja, vad ska man säga? Jag är kanske inte den som helst ser på dokumentärer då jag ibland finner dessa tråkiga, men när jag såg att den här fanns att ladda ner så var jag ju bara tvungen. Det är absolut den allra bästa dokumentären jag har sett. Det blandas fritt mellan intervjuer av bandmedlemmar och karismatiska foton, färg och svartvitt byter av varandra perfekt. Och fastän det ofta är väldigt suddigt filmat så hör allting ihop på något sätt. Den här dokumentären är kanske helt ointressant för den som aldrig har lyssnat på varken Bright Eyes elelr Conor Oberst soloalbum, men jag älskar det. Åh, vad jag älskar det. Jag älskar Conor Oberst och hans musikalitet. Jag älskar gitarristen Taylor Hollingsworth, som har cowboyboots och truckerkeps, pratar texas-amerikanska och spelar så perfekt bluesigt på sin svarta gitarr med vit färg på. Jag älskar bandet, och önskar så in i norden att jag var vänner med de och fick upplev det här med dem. Ni kanske förstår att jag tänker dela ut ett högt betyg till den här filmen. Jag sätter en svag tia på den bästa dokementären jag har sett, One Of My Kind.
Kalle
Kommentarer
Trackback
